Second Hand

Är du som jag, så tycker du om att knalla omkring i second hand-butiker. Jag har inget alls emot att köpa både kläder, möbler och annat. Tvärtom tycker jag att återanvändning är kanon. Det andra inte längre vill ha kan nu gynna mig, men ändå lite bättre andra. Butiken jag följt längst är ändå den i orten jag kommer från, den som de olika kyrkorna driver. Dit ortens invånare gärna skänker allt mellan himmel och jord, dit många kommer och handlar för förmånliga priser samt vars vinst går till olika pålitliga projket som hjälper människor utöver världen. Konceptet kan ju knappast bli bättre. Ibland får till och med organsiationen jag jobbar för en del av kakan. 

Först när det letades soffgrupp i olika second hand-butiker här nere för ett antal år sedan, gick det upp för mig att det inarbetade konceptet inte alls ser likadant ut i Sydafrika. Allt var ju så dyrt och inte såg det som var till försäljning speciellt välvårdat och inbjudande att satsa slantarna på heller. Inget välgörenhetstänk här inte, utan vinst för butikägaren. Du säljer dina pryler och ägaren lägger på ytterligare en del på priset. Visst finns det undantag, men då är det organsiationer som hospice eller de som sysslar med djurrätt, dit folk faktiskt skänker saker, helt gratis. Tyvärr är kvaliten på grejerna då allt för ofta ganska låg. Vi ser det samma mellan varven när det gäller lokala personer, som ger använda gåvor till barnen på centret. Dockor utan armar och ben, bilar utan hjul, trasiga kläder med fläckar som aldrig någonsin kommer försvinna.  Sådant har jag svårt för. Varför ska andra nöja sig med rester? Bara för att de är mindre förunnade än givaren? Är jag redan behövande, så får sig självkänslan så enkelt ytterligare en törn. Det trasiga och lortiga, visar ju så lätt att jag inte är värd något bättre. Nej, helt, rent och i bra skick är min melodi. Och, förhoppningsvis också din. 

Vår secondhandfotölj på väg till ett tredje hem.