Att komma ihåg allt
Nu
har vi åter igen kommit till slutet av ett skolår. Tänk vad snabbt det gått.
Husets unge herre är mitt uppe i två veckors hårt pluggande och provskrivande,
stackarn. Jag ska väl egentligen inte
säga så, men han går ju bara i fyran. Varför kan de inte få vara små längre?
Det finns tilläckligt med stress i vardagen som det är. Men, nu måste de i
vilket fall som helst bevisa att de kommer ihåg allt de lärt sig under hela
året. Till råga på allt, så påverkar dessa prov hela 25% av årskursbetyget.
Japp, betyg gäller ocskå. Redan från grade R, eller nollan som det förmodligen
fortfarande benämns i Sverige.
Att
gå i skolan i Sydafrika, är så olikt allt jag kommer ifrån. Mycket känns
väldigt gammaldags, det är otroligt mycket läxor, prov och projekt. Det känns
som att alla barn måste stöpas i samma form. Olikheter passar inte in, vilket
ofta leder till att barnen blir disciplinerade för att de agerar på ett sätt
som inte är enligt ramarna. Det handlar bland annat om att sitta kvar på rasten
och göra skolarbete och har man samlat på sig ett visst antal poäng, får man stanna
kvar efter skoldagen och inte ovanligt skriva någon passande mening 100
gånger, eller så.
Under
alla mina år i skolan vet jag bara en enda elev, som fick gå om en årskurs. Här
känner jag en hel del barn, som upprepat klasser. Om det beror på skolsystemet,
lärare eller för lite stöd hemifrån kan diskuteras, men något måste definitivt vara
fel. Några kollegor och jag pratade om det där och undrade hur det går för alla
dessa barn, som bor med sina mor – eller farmödrar, som själva kanske inte gått
i skolan mer än några få år, eller inte alls. Hur funkar det, då vi som även
har universitetsutbildningar och känner att vi kan mindre än nutidens skolbarn
och ibland har svårt att hjälpa dem med läxorna? Är detta kanske en av
anledningarna till att så många unga inte klarar skolan så bra?
Kommentarer
Skicka en kommentar