Jobbigt, stressigt och lite för mycket ...

Idag har jag gjort något jag skulle ha gjort för länge sen. Väldigt länge sen. Men, jag har istället låtsas som att det inte existerat. Tack vare regnet och endast trädgårdsarbete inplanerat, så har högen av viktiga papper långt inne i garderoben äntligen hittat sin rätta plats. I pärmar och som sönderrivna remsor i soporna. Hur mycket kopior som helst, och det allra mesta handlade om ansökningar. Visum, permanent uppehållstillstånd, körkort och allt det där som jag inte behöver tänka på längre. Kanske var det ändå så att jag inte ville innan, för att allt det där var rätt jobbigt, stressigt och lite för mycket ibland ...

Varför är det egentligen så? Jag tror att vi är många som gömmer, kanske ”glömmer” saker,  för att kunna intala oss att det inte behövs, inte gör något, eller kanske inte ens finns längre. Lite som små barn som blundar, och tror att ingen kan se dem. Nu är ju inte mina papper något allvarligt direkt, eller något som skadar någon. Inte ens mig. Men, detta vanliga fenomen händer hela tiden på olika nivåer  i alla samhällen. Och, det kan vara otroligt frustrerande att veta vad som händer och känna som om det ses genom fingrarna, för att det är lättast så. Det blir liksom en accepterad norm. Jag tänker mest på korruptionen i detta mitt kära, nya hemland. Är det inte poliser, så är det politiker, myndigheter eller högt uppsatta ledare och chefer. Stora summor pengar försvinner på de mest mystiska sätt, och hittas aldrig igen. Familjemedlemmar och vänner har helt plötsligt fantastiska förmåner ingen annan har. Statliga bidrag går till personer som inte finns. Pengatvätt. Mutor. Listan kan fortsätta, men det är bara deprimerande. Vilka är det som får lida mest? Självklart, de som redan innan hade det dåligt på olika sätt. Nu vet jag att det finns anti-korruptionslagar och folk som aktivt jobbar med att förhindra och sätta stopp för detta, men det går ju så långsamt. Iallafall för oss (mig), som inte vet vad som händer ”behind the scenes”. Reagerar fler, sådana som du och jag, kan det säkerligen ske förändringar på det här planet också. Eller, ska vi fortsätta som det är, precis som innan mina papper blev sorterade, bara för att vi tycker att det är jobbigt, stressigt och lite för mycket ibland ...