Samla minnen åt andra
Det är mycket
vi aldrig tänkt på om vi aldrig konfronterats av det. Om du möjligtvis
spenderade en tid på barnhem på grund av
omständigheter du inte kunde rå över, då för länge sen. Eller kanske växte du upp
hos andra än dina biologiska föräldrar. Då
vet du att det inte finns många bevarade minnen kvar från hur det var från
början. Ingen som kan berätta om dina första staplande steg, vad som fick dig
att skratta eller vad du allra helst lekte med. De obesvarde frågorna består. Vem?
Hur? Varför? När?
Nu när
denna uppenbarelse etsat sig fast hos mig och andra, så är det inget man
släpper i första taget. Vi försöker fylla i några av de gluggar som saknas
genom att berätta episoder vi kommer ihåg för de barn som en gång bodde på
centret när vi möts igen. Det kan betyda mer än vi tror då ett foto från förr
ges. Att få ett leende tillbaka och se hur tankarna börjar vandra är nog för
att se att det är rätt att inte hålla allt för sig själv. Vi samlar minnen åt
andra.
Tänkvärt & bra inlägg. ♥
SvaraRaderaTack Becka! Ibland måste man bara stanna upp och gå några steg i andras skor.
SvaraRadera