Samla minnen åt andra


Det är mycket vi aldrig tänkt på om vi aldrig konfronterats av det. Om du möjligtvis spenderade  en tid på barnhem på grund av omständigheter du inte kunde rå över, då för länge sen. Eller kanske växte du upp hos andra än dina  biologiska föräldrar. Då vet du att det inte finns många bevarade minnen kvar från hur det var från början. Ingen som kan berätta om dina första staplande steg, vad som fick dig att skratta eller vad du allra helst lekte med. De obesvarde frågorna består. Vem? Hur? Varför? När?
Nu när denna uppenbarelse etsat sig fast hos mig och andra, så är det inget man släpper i första taget. Vi försöker fylla i några av de gluggar som saknas genom att berätta episoder vi kommer ihåg för de barn som en gång bodde på centret när vi möts igen. Det kan betyda mer än vi tror då ett foto från förr ges. Att få ett leende tillbaka och se hur tankarna börjar vandra är nog för att se att det är rätt att inte hålla allt för sig själv. Vi samlar minnen åt andra.

Kommentarer

  1. Tack Becka! Ibland måste man bara stanna upp och gå några steg i andras skor.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg