Kultur och självbygda skjul

Ute viner vinden rejält och regnet hänger i luften. Jag är glad att det inte är idag jag är med kyrkan på vift, utan att det var igår. Fast jag känner mig ändå aningens självisk och självupptagen, eftersom jag inte behöver vara där ute nu, utan här hemma i ett trivsamt  och varmt hem. Men, tänker jag efter så är det ju inget fel med ett bra boende. Det är tacksamhet jag ska känna.

Planerna för igår var att tillsammans med andra från kyrkan besöka ett kulturellt firande i en närbelägen by. Inbjudan hade kommit och bilarna packades fulla med mat. Väl på plats anlände människor så sakteliga. Jag som är van vid detta stressade inte alls, utan kunde le lite smått åt en del av de andra jag kommit tillsammans med. De som ändå levt hela sitt liv i Afrika, men som nu vandrade nervöst fram och tillbaka för att byborna inte anlände tillräckligt snabbt. Jag som trodde att African Time var välkänt för alla. Slutligen började firandet och som sig bör varvades tal, sång och dans till afrikanska rytmer. Vår alldeles egna pastor delade en minipredikan med besökarna och vi bjöd på lunch samt delade ut Biblar, som inte är helt naturligt att ha hemma vid sängkanten.

Nu var det så att  vi hade med oss alldeles för mycket mat och självklart ska inget gå till spillo. Nästa stopp blev kåkstaden. Detta intressanta och inte allt för säkra ställe, där tusen och åter tusentals personer bor på eget bevåg i självbygda och fantasirika skjul. Solen hettade och många anlände snabbt för att få sig en matbit. Det var nyfikna barn, kvinnor och män. Många påverkade av både alkohol och annat. De barn vi hade med oss, fick snällt finna sig i att stanna på pickupens flak tillsammans med de självutnämnda barnvakterna.

Något jag är emot är att se människor som kunde ha det bättre, bli beroende av andra. Att förvänta sig att andra ska göra saker de själva kan lära. Ja, resurser kan vara få och göra det svårt. Jag är inte emot att hjälpa, där det verkligen behövs. Men det jag menar är att det är fel att ständigt ge, utan att lära ut och bygga upp självkänsla hos andra. Stötta med mat vid ett firande och ge bort det som blir över är bra. Helt okej, men jag skulle inte vilja se det ständigt pågå för att sedan utvecklas till ett beroende. Utan ansvar förstörs människan. Med detta kan jag utveckla vidare i något annat inlägg någon gång längre fram...