Mitt uppe i allt

När jag kom tillbaka från Sverigesemestern i augusti hade jag visst flyttat. Inte från ett hem till ett annat, men till ett nytt kontor. Nu är jag tillbaka på centret efter några år utanför. Mitt uppe i allt det som händer. Kontoret kilometern bort känns redan avlägset. Nu hör jag ungarnas bubblande skratt och högljudda gråt. Det springs  och det sjungs i trappan precis bredvid mig. Ett litet Hi, how was your day?  Och, så är de borta igen. Jag ser småbarnen utanför sin lilla trästuga till förskola, mitt i allt det gröna. Jag hör skolskjutsen komma tillbaka med de större på eftermiddagen. Jag hör lek och stoj från lekplatsen och skymtar ibland påfågeln som på eget bevåg flyttat in. Det är livet det. Allt blir igen verkligare och det går inte en minut utan att jag påminns om vad det är jag är här för att göra, även om det någon gång händer att jag stänger dörren för att kunna koncentrerar mig bättre ....