What a day!

What a day! Dagen det har väntats på, den som funnits i tankarna så länge, har kommit för att sedan snabbt passera. Årets egna dag för “våra” beundrandsvärda fosterfamiljer gick av stapeln idag.

Vilken glädje att få möta alla igen, få se hur barnen vuxit ännu lite mer sedan sist. Att få de där varma kramarna bara för att de är glada att se en och se glädjen i de smås ansikten under skattjakten och i hoppborgen. Att småprata med föräldrarna och se hur de tar sina barn på största allvar, det är värt allt. Det påminner oss om att det vi strävar efter, det vi jobbar så hårt för fungerar. Alla barn är värda en egen familj!!!

Nog togs allvarliga ämnen upp under dagen, men höjdpunkten var helt klart talanjakten i bästa South Africa Got Talent-anda. Måste dock peka ut att samtliga domare var trevliga och snälla. Det visade sig finnas otroliga talanger i familjerna. Tänk att jag känner många av dem :). Allt togs på största allvar då små och stora utförde allt från klassisk pardans och kulturell zulu-dans till sånger av alla de slag samt en och annan dikt och sketch.

 Stilrent.

Gör om det den som kan. Zuludansare i sitt esse!

Lite blygsamt inför publik.

Nu, så här i efterhand, är det skönt att få slappna av på soffan och kunna tänka på att all planering och allt hårt slit verkligen var värt mödan.