En plats för ledtrådar
En gammal pärm från arkivet är det enda som finns kvar av en
svunnen tid. Enda platsen för ledtrådar. Så, när tjejen, som för ganska så länge sedan bodde
bland andra barn på centret, önskade att
få veta mera om det hon inte vet, var det då dags igen. Detektivarbetet! Det
finns knappt något mer spännande. Papper efter papper har plogats igenom. Sida
upp och sida ner. Telefonsamtal till socialkontor
och sjukhus. Allt för att ta reda på vem hennes första familj var, var hon kommer
ifrån. Kanske någon har gjort en viktig anteckning vi inte har, kanske någon
kommer ihåg. Ledtrådarna har varit få, men än är vi inte klara. Jag hoppas och
ber att det telefonsamtal som väntas imorgon kommer leda till något bra, för
jag vill ju så gärna hjälpa. Jag ser fram emot då vi kan ge oss ut på vägarna,
fråga oss fram, person efter person, för att komma närmare och närmare målet.
Det som kommer ge en tonårstjej svaren på det hon alltid undrat.
Kommentarer
Skicka en kommentar