Namn okänt

Är det inte förunderligt hur vi så ofta låter tankarna gå till personer vi aldrig träffat? Kankse en tv-personlighet, någon vi läst om eller hört andra tala om. Det spelar inte så stor roll, men funderingar och frågor växer fram ändå. Vi behöver inte ha något förhållande alls till varandra. Mina tankebanor går just nu till en av dessa människor. Den lilla bebis som precis anlänt till centret. En av mina kollegor tog emot honom och jag har inte ens sett denna guldklimp ännu. Jag vet ytterst lite om hans bakgrundshistoria, men det är nog för att undra och börja bry sig. Återigen frågar jag mig vad som egentligen hänt. Inte ens socialsekreteraren vet något den här gången. Enligt allas våra mänskliga rättigheter, så har varje barn rätt till ett namn och en nationalitet. Och, bebisen? Namnet är okänt och vem vet var han kommer ifrån?  Livets början är inte alltid rättvist och enkelt. Det hela är tragiskt, och jag har inga svar,  men jag kommer be för bebisen när jag går till sängs om en stund. För en del kan det tyckas banalt, men för mig och många med mig är det livlinan, det som gör skillnad och bär i specifika situationer.  Han är så värdefull och mina böner kommer handla om att han på riktigt kommer förstå det.