I am super smart!

Det känns nästan som allt handlar om skola just nu. Både på jobbet och hemma.  Ett nytt skolår har precis påbörjats för Sydafrikanska skolbarn och det går ingen förbi. Mataffärer har det senaste varit fyllda med pennor, anteckningsblock, kritor och allt annat som behövs för starten. Utmed vägarna ses barn gåendes med ryggskäck och skoluniform.  Den tutande skoltransporten för grannbarnet har återvänt kl 06.45 varje morgon.  Ja, vardagen har helt enkelt anlänt igen och allt är som det ska.

B är inte längre en junior primary-elev, utan en senior primary. 4:an verkar vara stort för den unge herren, som nog var aningens nervös i hemlighet första dagen. Som vanligt var han och de andra eleverna på skolan inte informerade om vem de kommer få som lärare och inte heller vilka som kommer gå i samma klass. Den strängaste läraren blev hans och någon av kompisarna hade fått flytta över till den andra klassen, även om de flesta var kvar. Varje år en ny lärare. Varje år ytterligare en omrörning i klassen. En idrottslektion har hunnits med under årets tre första skoldagar och snart kommer matcherna och tävlingarna igång. B är så klart väldigt nöjd med att han alltid blir utvald till A-lagen, och inte B-lagen, som då inte är lika bra på den givna sporten. Varför skolsystemet är så här, har jag inga svar på, men nog är det väldigt gammaldags på många sätt. Men, lär sig det gör de!

Vad jag märker på jobbet är att alla stora barn inte längre är med på morgonandakten klockan åtta. De har redan skjutsats till skolan och vi ser dem inte förrän på eftermiddagen igen. Men, vi har ju våran egna lilla förskola  för 3 – 5 åringarna på området. Dessa sötnosar till elever  är iallafall med oss och de har fått fina skol-t-shirtar med bästa budskapet i år. “I am super smart!” En riktig tungtvistare för de små, men ack så roligt att försöka få dem att uttala detta på rätt sätt. 

Där kan man ju tro att det slutar. Men, nej, även jag får dra mitt strå till stacken. Vi som är registrerade, eller legitimerade socionomer, som det nog skulle heta på svenska, måste se till att vi varje år samlar på oss ett visst antal poäng. Annars sägs det att legitimationen ryker och vi kan se oss efter ett annat jobb. Vissa kurser ger poäng, läsa universitetsgodkända böcker eller publicerade forskningsartiklar funkar också. Så, nu under tidiga morgontimmar, då jag ändå är vaken, läses det om varför sydafrikaner har vissa åsikter om adoption och fosterbarnsvård och vilka stadier våldsamma, kriminella ungdomar går igenom. Skola med andra ord.  

“Education is the most powerful weapon which you can use to change the world.”

Nelson Mandela