Nytt och förvirrande blir vardag

Speciellt när jag har med mig socionomstudenter från Sverige på hembesök, så slår det mig ibland hur mycket jag lärt mig genom åren. En gång i tiden var ju jag som de, på praktikperiod hos samma organisation i ett Sydafrika jag bara börjat lära känna. Att jag sedan blev kvar är en helt annan historia. Det var så många saker jag inte visste då, som jag numera tar för givet.  Jag vet vad saker och ting betyder, och förstår hur mycket fungerar. Men, när studenterna sitter storögt bredvid mig i bilen på vägarna och tyst observerar när vi är hemma hos människor i deras egna hem, så ser jag deras ibland frågande blickar och försök till att ta in allt omkring dem. Jag försöker förklara, även om det ibland får bli en stund senare.  Jag vill att de ska få en så stor helthetsbild det bara går. Jag vill  kunna besvara frågorna de har, även de de kanske inte ställer.  Det är mycket som skiljer sig från det kända och invanda. 

Flergenerationsboende och uppvuxen i en familj där pappan var gift med flera fruar. Är det fortfarande så? Vad säger lagen om det? Hur fungerar egentligen det lilla elskåpet på väggen i varje hus? Många av de löst hängande elkablarna i rummen är helt lagligt installerande av statsanställda elektriker. De pärlbeprydda häxdoktorerna man ser utmed vägarna kallas sangomas, och ja, många anlitar dem fortfarande när sjukvården inte ser ut att vara pålitlig. Eller, har dem som förstahands val. Det går i själva verket helt okej att hitta utan gatuadresser i de förvånandsvärt tätbebygda byarna och grusvägarna som ser ut att rasa när som helst, går rätt bra att köra på med lite övning. Ja, ni ser ju. Det är mycket att reda ut. Det som blivit vardag för mig, är nu nytt och förvirrande för andra.