Februari från tidernas begynnelse

Jag är helt säker på att du, precis som jag, tycker det är rätt kul att tänka tillbaka ibland. Det kan hända att minnet tryter, och att man inte längre kommer ihåg hur den där händelsen egentligen utspelade sig eller var den där funderingen kom ifrån. För att göra det lite enklare, så kan jag rekommendera att ha en alldeles egen blogg. När vi ändå pratar om då-tid, så kan vi lika gärna ta oss en liten titt och se vad som har hänt ungefär det här datumet genom åren. 

Förra året tänkte jag tillbaka på hur jag som barn hade stora planer om att vara gift och ha två söner när jag hade nått 25-årsåldern. Det blev helt annorlunda, men även det bra. Jag skrev också om drömmen jag precis haft om att jag skulle gifta mig med en änkeman med sex barn, vilket fortfarande inte slagit in. Vem vet vad som kan hända här näst?

2018 gällde funderingar om val. En skrämmande tanke om att jag hade sagt nej till att ta steget mot mitt liv här borta. Då hade allt sett helt annorlunda ut. Journal-boken jag fick i födelsedagspresent hänger faktiskt med ännu lite då och då. Och, den hjälper till lite grand med att sortera tankarna kring drömmar och framtida mål precis som jag trodde att den skulle göra.  

Året dessförinnan fortsatte  mina tankar, men nu kring vad mitt nya hemland gjort med mig. Att bli otroligt artig och uppassad till exempel. Samt att jag nästan lärt mig holländska. I Afrika!

2016 var B 9 år (hjälp vad tiden går) och hade lånat min kamera. Vi gick runt kvarteret och han fotatde. Så mysigt, det är inte ofta han vill promenera med mig längre.  

Jag kände mig som min mamma i inlägget från 2015. Jag gick omkring i trädgården en varm sommarkväll och pysslade. Jag la in ett inlägg till henne och alla andra, som eventuellt kunde tycka det var kul att se hur trädgården såg ut. Kan säga att det ändrat sig en del. 

2014 hade jag och dåvarande närmsta kollegan utbildning med en av organisationens stödgrupper. Ämnet var hanterande av död och trauma, vilket låter väldigt tungt, men ändå togs emot väl, med många skratt och en del tårar. En kurs alla borde gå.

Sist ut  är 2013, vilket är den första februari jag bloggade. Tema sova. Det handlade om att sova framför teven, att som litet barn på ett barncentra aldrig ha sett en vuxen sova och om 5-åringen som sov över hos sina blivande fosterföräldrar för allra första gången. 

Det var det. Februari från tidernas begynnelse. Om någon undrar vad jag gjort idag, 5 februari 2020, så har jag lärt mig om professionell rapportskrivning med ett gäng kollegor. Kurs med andra ord.