Lite som att vila

Jag har kommit på att jag faktiskt gillar trädgårdsarbete. Inte bara för att det blir fint efteråt, utan också för att jag får en stund för mig själv. Efter utmanande uppgifter på jobbet kan det ibland vara skönt att göra något helt annat när man kommit hem, låta tankarna fara åt ett annat håll. Lite som att vila.

I en av de kurser organisationen utbildar fosterföräldrar i berättas en sann historia om en mamma med huset fullt av barn. Självklart var det fullt upp mest hela tiden där hemma, men precis som vi alla behövde hon då och då vara för sig själv. Få ha en liten stund då hon kunde vara ensam och prata med Gud. Satt hon med det väl använda förklädet över huvudet, visste barnen, stora som små, att nu får vi inte störa för mamma behöver vara ensam. Uppfinningsrikedom som fungerade för henne.

Vare sig vi älskar att spendera all vaken tid tillsammans med andra eller trivs bättre i små sammanhang behöver vi egentid. Intrycken från omvärlden kan ibland bli för mycket, ljuden för höga, bilderna för starka ... det är då det är dags att dra sig undan för att ladda batterierna. Om det inte funkar då, förhoppningsvis lite senare. Alla kan vi hitta olika vis som ger oss ny kraft för att orka gå vidare. Och kanske har jag nu funnit mitt nya sätt. Trädgårdsarbete! Vem vet, jag kanske till och med utvecklar en talang ;). Har man som vi, ett stort härligt, blommande träd som skydd för den tidiga kvällens duggregn samt andra blommande buskar i närheten var det  faktiskt riktigt motiverande att ge sig ut förut.