Avtryck som består

Tänker jag tillbaka på gårdagen känner jag mig riktigt uppmuntrad! På olika vis kantades hela dagen av framförsikt och tro. Av avtryck som består för de berörda och för oss som får se en glimt av det som sker.

Jag tänker på gårdagens möte på ett center där en vision har blivit verklighet. En fridfull plats där utsatta barn, som inte längre kan bo där de ursprungligen kommer från, lever tillsammans i stugor. Där de får en chans att vara barn och få känna trygghet medan deras framtid reds ut. Centret nöjer sig inte med det, utan arbetar även med andra utsatta grupper. De äldre och de som kämpar sig ur ett missbruk.

Tankarna går till de berättelser ur verkliga livet som delades under dagen. Under den långa bilfärden och vid bordet över en måltid. Berättelser om svar på bön och om sjuka människor som på ett mirakulöst sätt blivit friska. 

Tacksamt tänker jag även på den unga kvinna vars liv har förändrats radikalt det sista. Hur hon vänt mörker till ljus och numera väljer att följa den väg Gud har valt ut åt just henne. Att bevittna hennes omvändelsedop i havet i går innan solen gick ner var mäktigt.

Det finns inget som går upp emot att ha en tro som håller, som bär genom allt. En tro som fyller en och leder genom livet. En tro på Gud.