Kommer du ihåg mig?

Kommer du ihåg mig, undrade den unga kvinnan där vi möttes i en av affärerna i shoppingcentret. Jag fick söka i minnet, men nog var det leende ansiktet välbekant. Då hon sa sitt namn kom många minnen till liv igen. Åren har gått och nu är tonåringen som bodde på centret vuxen. 25 år och nybliven mamma. Livet har vänt till det bättre.

Då detta händer, någon enstaka gång, känner jag mig på något sätt upprymd. Denna lilla fråga är för mig en sann berkräftelse att barn har haft det bra hos oss. Hade jag och de andra som någon enstaka gång får samma fråga, förknippats med något jobbigt från förr hade de ignorerat oss helt, istället för att komma fram. Sådana stunder kan iallfall jag leva länge på.  Men det är absolut inte bara vi som på något sätt varit med om att förändra de unga och deras framtid, utan många, många av dem har varit med att förändra oss. På djupet.