Liten förberedelse

De där två timmarna går alltid för fort. Det känns precis som vi just hämtat dem och det är helt plötsligt dags att skjutsa knattarna tillbaka. Jag talar om en del av de små från centret som hälsar på oss, två i taget, en lördagsmorgon då och då. Jag tycker så mycket om de där stunderna. Det är vi och dem, inte så många på en gång.

I morses var det då dags igen. En del gråt från den yngste, men annars en mycket, mycket nöjd lite äldre unge som jag gång på gång såg le i smyg.   Visst bor vi förmodligen mycket bättre än många av dem någonsin kommer göra, men ändå tror vi helt fullt att de kan få känna av, lära sig lite, om hur livet kan te sig och världen där ute kan vara. Om vi bara kan förbereda dem en liten, liten bit för vad de en dag kommer få möta är jag glad. 

 Leka på gatan, utan några som helst murar kring. 

 Chansen är liten att de kommer ha en pool hemma, men att få ha roligt och bli uppmäksammad på ett lite extra sätt ibland kan ju bli verklighet.

Få dela gästande mormor med B, om bara för en stund.