Val som påverkar

Två olika sammanhang under en och samma vecka. Sammanhang som inte har lämnat mig oberörd. Det är inte den bästa känslan som sitter kvar, utan en mer obehaglig. Och nu efter helgen kommer känslan fortfarande upp då och då, när jag låter tankarna vandra. Hur kan vi som borde jobba mot samma mål ha så olika åsikter? Är det av själviskhet? Lättja? Okunskap eller kanske helt enkelt trångsynhet?

Att helt och fullt tro att det bästa alternativet för ett omhändertaget barn är att växa upp och formas på en instutition. Kan de inte se att de unga inte kommer ha en aning om hur livet utanför ter sig den dag de osäkert tar klivet ut? Hur de kommer sakna både sociala förmågor och en känsla av familjetillhörighet? Kan de inte heller förstå att en instutition endast ska vara det allra sista alternativ, helst inte alls.  En familj borde vara nummer ett som val för alla kollegor där ute. Att sedan inte se nödvändigheten att tala om sanningen för ett barn som växer upp hos någon annan än den egna familjen. Varför råna barnet från bakgrund, rötter och information de senare i livet förmodligen är tacksamma för?  Varför låta dem leva i en lögn, som en dag kan leda till bitterhet och dålig självkänsla?

Olika saker, men ändå så lika. Vad som är bäst? En social arbetares val påverkar andra för livet. Viktiga beslut, men inte så sällan svåra och ibland till och med skrämmande. Tacksamt tänker jag på de jag jobbar närmast med. Vi är eniga och har samma inställning till det mesta.