Förstahandskällor

Då och då kommer det personer på besök, som vill veta mer och som vill se hur det egentligen fungerar på riktigt. Idag var en sådan dag. En hel blandning av professionella och lekmän från grannprovinsen anlände till organisationen, sida vid sida. De har planer och försöker tillsammans hitta det som passar dem bäst. Det är då vi vill att de ska träffa dem vi arbetar med. Fostermammorna!  De som med öppna famnar har välkomnat andras barn in i sina egna familjer och som aldrig slutar kämpa. Det är ju hos dem de hittar de sanna svaren. Vi kan prata och prata, men det är ju inte alls samma sak. Är det inte så att de allra flesta av oss faktiskt förstår bättre och är mer påtagliga när vi lyssnar till förstahandskällorna?  Det är ju de som borde få oss på rätta vägar. 

En av stödgrupperna hade återigen samlats hemma hos en av dess medlemmar. De var förberedda för gästernas ankomst och det kändes lite som att de redan visste vilka frågor de skulle ställas inför, även om så inte var fallet. Jag kände mig så stolt över dem, när jag stod där i bakgrunden och lyssnade. “Våra” mammor är som öppna böcker. De delar gärna med sig och berättar från hjärtat även då frågorna ibland är svåra och personliga. Det är inte bara det att de är kunniga och ansvarstagande eller hur mycket de kommit att betyda för varandra i gruppen, men allra mest hur deras berättelser bevisar att det är möjligt att älska och acceptera de barn som så ofta anländer med ett tungt bagage. Att höra “jag hade gjort ett val och nu var det mitt ansvar att se till att vi hade ett varmt hem och mat på bordet”, då fosterbarnsbidraget uteblev under en lång period, och “ett av mina fosterbarn är numera vuxen, men hon är en av oss och kommer stanna” gör mitt hjärta varmt. Mammorna tar ansvar, de förändrar och är inte det minsta själviska. Helt enkelt sanna förebilder i en trasig värld.