Gör något

Det hade regnat ihållande hela natten och på morgonen, vilket vi i och för sig var tacksamma för, men när det gäller kyrkobesökare så betyder det oftast att de blir betydligt färre än vanligt. Det är svårt att ta sig fram på leriga vägar och/eller det är helt enkelt bekvämare att stanna kvar under ett varmt täcke där hemma. Regnet avtog redan innan vi åkte och nog hittade några solstrålar fram bakom molnen när vi anlände till den fina bykyrkan igår på morgonen. Medan vi parkerade mellan vattenpölarna hördes lovsången ljuda på bästa afrikanska manér, betydande hjärtligt sjungande i många stämmor till hög, välidgt hög elektronisk livemusik. Unga och äldre anlände. Många fler än vi hade trott. Stämningen var på topp, precis som det brukar i gudstjänsterna här.   

Jag och min närmsta kollega hade blivit lovade en halvtimma under bästa mötestid, vilket även skedde. Det var innan det hängivna kollekttalet och den energetiska predikan. De tre svenska socionomstudenterna vi hade tagit med oss fick även de presentera sig själva från scenen innan de kunde återvända till plaststolarna för att lyssna som alla andra.

Vi försöker sprida budskapet om barnsäkerhet högt och lågt. Inte minst kyrkan möter många människor i de mest varierande situationer, så det är där vi vill vara. Det är viktigt att dess medlemmar vet vad de bör göra när något inte står rätt till hos personer i deras närhet. Vi vill att alla ska sluta upp att vända ryggen till och istället agera.  Vi vill skapa medvetenhet med andra ord.  Som alltid underströk vi hur barn så mycket som möjligt bör växa upp i en familj och inte inom institutioners väggar, att många familjer behöver stöd och hjälp samt att vi alla har en skyldighet att alltid ha barns bästa i sinnet. Våga vara besvärlig, lita på magkänslan, fråga, lyssna, stötta, gör en anmälan. Eller, kanske till och med bli fosterförälder/familjehemsförälder? Gör något!

Vi var klara. Många plitade ner vårt telefonnummer och gudstjänsten fortsatte ett tag till. När allt var över styrde vi kosan hemåt. Regnet hade återigen börjat strila ner från gråa skyar. 

Foto: Johan, student