Gå ut och gå

Är det något jag saknar här, så är det att kunna ta promenader när jag vill och var jag vill. Att snöra på sig skorna och bara ge sig ut. Visst kan jag gå ut och gå här också, men det är mer restrektivt. Jag måste veta var det är säkert och vara tillbaka innan det skymmer. När allt som måste göras är gjort en vanlig vardag efter jobbet, så är det redan mörkt och där med för sent. Nu går det mot ljusare tider, så det ger mer utrymme för promenerande.

Är du som jag, så behöver detta motionssätt inte alls betyda att det måste finnas ett slutmål. Inte alls, det är själva gåendet och omgivningen som är grejen. Så, här  kan du hänga med på en runda och se hur det kan se ut där jag befinner mig. 

Det är grönt och djungelkänslan infinner sig gärna på sina håll. Luftfuktigheten gör att det växer så det knakar.

Det blommar  vilken årstid det än är, men nu på våren är det nog ändå lite mer. Det är färgglatt och mycket, mest överallt. 

Även vissa palmer blommar på sitt alldeles speciella sätt. Det blir sedan små, oranga nötter eller kanske är det frukter, som trillar ner på marken. Om de kan användas till något vet jag inte, men inte ens aporna ser ut att gilla dem, så det säger ju en del. 

På tal om träd, så kan de också växa lite hur som helst. Tätt och slingrande. Rötter och stammar om vartannat. 

Jag har alltid gillat att titta på hus och fantisera om hur det kan tänkas se ut på insidan och vem som bor där inne. Jag kan berätta att det inte ändrats alls, sedan jag flyttade hit. Det är ju ändå husen, som gör att promenaden blir ännu mer speciell. Inne i samhället där jag bor, ser det olika ut beroende på vilket område man är i. Huset nedan har intresserat mig sedan jag först såg det. 

På landet är man inte rädd för att måla husen i diverse intressanta kulörer, som inte alls passar in i området. Det är inte lika vågat här, men visst händer det att man höjer ögonbrynen här också. Ibland ser man något som faktiskt liknar falurödsmålade hus, med tillhörande staket. Det känns igen, men är ändå annorlunda. Trähus är ovanligt, och de som finns är bygda som stora timmerstugor. 

Promenader är bra för mycket. Går man tillsammans med någon blir samtalen långa, går man ensam blir problem lösta, böner bedda och planer smidda. Stress lindras, humöret blir bättre och hälsan får sitt.  Iallafall jag kommer fortsätta gå ut och gå när det fungerar. Av erfarenhet och med många utslitna gympaskor, finner jag inget negativt med detta. Det passar mig bättre än någon annan motionsform. Lagom så där.