Fira på stranden

Årets barnkalas har gått av stapeln, eller får jag säga det nu när husets yngste medlem firar 12? Han var ju precis sju. Helt galet att den lille nu är nästan lika lång som jag, och med fötter större än mina.

Firandet, som skedde en månad i förtid, var smidigt nog på favoritstranden, då många av kompisarna precis som B älskar surfing och bodyboarding. 

Tidpunkten var noga vald, då skolårets slutprov i diverse ämnen precis avslutats, så inget helgpluggande var nödvändigt här inte. Någon vecka kvar och sedan är klass fem ett inne blott och vännerna skingras till skolan börjar i januari igen. 

Denna åldern är perfekt vad det gäller kalas. Det behövs inte planeras något, förutom det ätabara då. Aktiviteterna sköter de ju så bra själva. 

När ögonen öppnades i morses, så möttes vi av blåst och mörka himlar. Oron i magen hos kalasfiraren fanns där, för vad var egentligen plan B? Titta på film hemma i soffan med polarna fanns inte på kartan. Han såg de sedan länge smidda planerna grusas, men efter några snabba böner klarnade det ändå upp och allt blev så där bra som det drömts om. ”Amazing” till och med.