Vi kan och då tycker jag att vi ska

Är det något som berör mig långt in i hjärtat, så är det när barn hjälper andra barn på olika sätt. När det är så där rent och ärligt. På riktigt. Ni vet när en liten en, klappar en kompis på ryggen när denne har ramlat och slagit sig. När de visar att de bryr sig om varandra.

För inte så länge sedan fick jag reda på att söndagsskolan i min svenska kyrka återigen har skickat pengar till organisationen. De har samlat ihop varenda söndag hela förra året och hade uppnåt en gidigen summa på mer än 9000 kronor. Och, på precis samma sätt hade en annan svensk söndagsskola med en före detta volontär i täten, bidragit med sitt. Tacksamt tänker jag på hur de redan tidigt i livet lär sig att hjälpa, att de värnar om dem som inte har det så bra som de har det. Kompisar på andra sidan jorden som de aldrig träffat. Åh, vad jag vill att det ska leva kvar i dem. Det är så viktigt för de unga, och oss lite äldre också för den delen, att ha viljan att ge, hjälpa och stötta andra. Vi kan och då tycker jag att vi ska.