Besök

De långväga gästerna är här och det betyder att jag har tagit semester. Det var tre år sedan mor och M var här sist,  och jag vet att deras längtan har varit stor till det annorlunda landet i södraste södern. Det är absolut så det sägs, att har man en gång satt sina fötter på afrikansk mark, så vill man gärna dit igen. En bit av hjärtat har på något förunderligt sätt lämnats kvar.

Återigen kommer jag på mig själv hur vardagligt allt blivit här, men som de nu pekar ut. De skrikande ibis-fåglarna, aporna, värmen även när det är mulet, hur nära bilisterna kör varandra och en massa annat. De har minnen, som  jag har glömt av sedan tidigare resor hit. Apungar som smet in genom små fönster i ett tidigare boende, ett litet barn som gick omkring på ett bord i en restaurang. Sådant där. 

Vi gör små utflykter och planerar in nya. Vi har inte tänkt åka långt, bara vara i området, men det går verkligen inte av för hackor det heller. Det kommer bli en blandat kompott, lite utanför tursitstråken så klart, men även sådant de flesta som besöker vårt vackra område gärna vill uppleva.