Himlen har välkomnat ännu en älskad liten själ

Nu springer han omkring, fram och tillbaka. Sjunger, pratar och skrattar högt. Allt det där han aldrig kunnat innan. Han är där allt är gott, där inget värker eller smärtar. Där inget mörker finns. Himlen har välkomnat ännu en älskad liten själ.

Pojken hade varit hos oss ett tag, fast nästan lika mycket på sjukhuset. Livet har inte varit lätt för honom. Kroppen har aldrig fungerat på ett sätt vi anser är normalt. Men, mitt i allt detta tror jag att barnskötarna och volontärerna som kom att stå honom närmast fick spela en trygg och betydande roll. Jag är övertygad om att han kände sig älskad och lugn med dem.

Jag, och alla andra, som träffat honom, kommer nog alltid komma ihåg det där fina, fina leendet, när den lille killen förstod att någon pratade med honom. När någon snuddade lätt vid hans lena hud. 

Ingen annan kan ta din plats! Vi kommer sakna dig, och kommer låta tankarna gå till dig, när något annat barn snart kommer ta din sängplats. I ditt rum. Bland dina kamrater. Hoppa nu runt, rulla på marken, spring barfota och fnissa. Jag kan se dig framför mig. Du, din nya, friska kropp i himlen. Lille vän, nu är du hemma!