Sann ladda batterierna-tid

 

En långhelg på annan ort är ljuvligt, speciellt när det av förståeliga virusskäl inte har fungerat på länge. Vi styrde kosan till den lilla nationalparken vi varit i mer gånger än vi kan minnas. Tänk att samma känslor infinner sig så fort man kommer innanför staketet varje gång. Frihet och lugn. Sann ladda-batterierna-tid.

Den här gången har vi upplevt mer än vanligt känns det som. Första två dagarna stekande värme, som vände till kyliga vindar. Ett eftermiddagsbesök av vänner, otaliga vandringar upp och ner för kullarna, cyklande, elda i öppna spisen i den mysiga stugan, läsa en bok, gå över hängbron och en biltur för att se vilda djur. Och, kanske det bästa av allt. Det otroliga vattentrycket i duschen, något vi liksom inte är bortskämda vid där hemma.

Gräset är fortfarande gult, men lite, lite grönska och små blommor börjar titta fram nu när vårregnen har startar så smått. Kontrollerade bränder har ”städat” upp stora områden, men det sägs vara bra och snart kommer det vara grönare än någonsin.

Med muskelvärk och frid i hjärtat åkte vi hem och kommer till 100% återvända igen. Och igen. Vilken förmån ändå att få bo inom en timmas färd till detta paradis på jorden.