Längtan

Det är få saker jag saknar från hemlandet, men en kom upp till ytan häromdagen. Jag hade sett ett Facebookinlägg från Lappland på morgonen, där det redan är 24 timmars ljus. Åh, vad fantastiskt! Nu har ju jag inte ens upplevt denna mystik i verkliga livet, men det jag kände så starkt, eller rättare sagt fortfarande känner, är att jag går miste om de där härligt långa, ljusa kvällarna vi som kommer från mer sydliga, svenska breddgrader kan njuta av under några vackra månader varje år.   

Jag suckade lite uppgivet när jag kom hem efter att ha hämtat B från simningen. Klockan var tjugo över fem och det skymde. Det blir bara mörkare, sömnigare och mer vintrigt på ett östkustigt sydafrikanskt sätt här nu. Ok, jag erkänner, vi har sol och även varmt på dagtid, men ändå ...

Men för mig är det är bara att gilla läget, för någon gång i framtiden kommer jag på Sverige-besök under en sommarmånad och kan då äntligen få promenera mig igenom soligt, sena kvällstimmar igen. När? Vem vet. För tillfället får jag snällt fortsätta att längtansfullt titta igenom alla de hundratals fina försommarbilder jag kommer över istället. Men, det är inte så illa det heller.